I sju år har jag haft Vega som svärmor. Vi gjorde så många trevliga saker tillsammans och även tråkiga som läkarbesök tex. Hon hade humor och var väldigt skojfrisk, hade alltid glimten i ögat. Trots att hon skulle ha fyllt 87 år nu den 11/9 så var hon ständigt allert och promenerade dagligen . Hon städade nästan varje dag även då det inte behövdes. Ofta hade hon bjudningar med middag ,även trerätters middagar. Hennes hobby var blommor och då låg pelargonior på första plats. Hon var omtyckt och hade många vänner.
Vi kom att stå varann mycket nära och hon har anförtrott mig många saker. Hela hennes sjukdomshistoria kan jag. Hon klagade aldrig , om någon frågade så sa hon alltid att nog är det bra. Jag vet att det inte har varit bra med henne ett långt tag. Att vi stod varann så nära gjord ju att hon berättade för mig hur det var och att jag var med på läkarbesöken bla för att hon hörde illa gjorde att jag visste. Hon kämpade på ändå som om hon var hur pigg som helst. Vi pratade i telefon varje dag. Vi rantade på affärer och tror varenda handelsträdgård och blomsteraffär som finns innom Piteå å Luleå kommun. Vi var på IKEA och på ställen hon inte varit på flera år . Hos mina barn ja överallt. Sista gången var till Luleå på syncentralen när hon fick läslampan med förstoringsglas. Hon blev jättesjuk där och så hade jag aldrig sett henne förr. Hon kvicknade till men var helt slut. Efteråt sa hon att hon inte mindes så mycket av den dagen. Efter några dagar skjutsade jag in henne till akuten och hon kom aldrig hem därifrån. Hon avled några veckor efter det. Vi pratade med varann tre ggr om dagen den tiden. Hon sa visst ringer du sen ,visst ringer du i morgon. Sista gången jag var där så kramade hon om mig och sa vi håller ihop du och jag. Saknaden är stor efter henne.