onsdag 4 februari 2009

carpe diem

Fy vilket sammhälle jag lever i. Å vad kan jag göra ? ja,jag kan ändra på mig själv, inte följa strömmen. tack och lov de jag bryr mig om har en egen vilja har empati och många andra gåvor.Det är så tråkigt att det ställs sådana höga krav på människor idag att följa flocken. så många bara suger musten ut sig själva och rasar ihopDe som tillslut inte orkar med alla outtalade krav som de sen ställer på sig själva får i allafall insikt om här och nu.Om vad som är viktigt och inte viktigt vad som ger livskvallite mm. Att komma ut å arbeta kan va så himmla svårt.Du ska ha livserfarenhet och kan inte få det för du får inget jobb.Ja ibland får man känna att man duger som vik tex.men vid anställning nä fel utb. sköter hem barn även om båda hjälps åt mycket så tar det på.Klart är ju att endel gnäller för dom har si å så många barn o det är så jobbigt även om de aldrig provar att göra något med eller för dem Andra har färre barn men ställer upp på barnen är med dem hjälper dem, umgås ,har aktiviteter familjevis mm. Många personer har dålig ekonomi och pengarna räcker inte ihop till det nödvändigaste måste alltid pussla för att det ska räcka ihop.Men de outtalade kraven finns där likt förbannat.Många orsaker finns det till att det ska bli platt fall. obetalda räkningar,barnen ska va å ha som alla andra,arbetslöshet,känsla av mindervärdighet,att inte duga,att inte orka, å många,många fler orsaker.lev här och nu. bromsa in lite. var rädda om varann ,vi har visst bara ett liv.Till min vän som inte mår så bra nu vill jag bara säga Du är så värdefull och älskad av så många för att du är just du.

2 kommentarer:

  1. Vad fint skrivet, jag tror många kan känna igen sig ;)

    SvaraRadera
  2. Tänk så många kämpar det finns egentligen....
    Kram vännen!

    SvaraRadera