Igår var en dag med många blandade kännslor. En bitter smak av livets krasshet och vad man tycker är orättvist. Läser i nyheter om alla bestialiska mord,våldtäkter,misshandel och mycket mer. Osökt går tankarna till vad som ska bli sommarens stora brottsföljetong. Det är som själva den kommer fram hos endel den här årstiden. Som om det inte skulle räcka med alla andra olyckor ,sjukdommar och dödsfall. Var rädda om varandra medan ni har varann, en dag kan det vara försent.
Igår sände jag, mina tre barn och deras far, en en rosenbukett som deltagande i sorgen till de annhöriga som ska ta avsked av sin unga fru,mor ,dotter,syster......Det är tragiskt,så fruktansvärt tråkigt att det inte finns ord för det.
För att hedra hennes minne skänkte vi ett bidrag till norrlands cancerforskning. Vi kan tyvärr inget göra för att ändra det som skett Inte någonting alls utom att minnas henne för den hon var.
Kanske de flesta av oss skulle tänka på, vad som är värt något och att vara rädda och tacksamma för det vi har.
Så sant, så sant. Vi stressar runt och har nästan inte ens tid med nära och kära.
SvaraRaderaIdag går mina tankar till Henne och hennes familj eftersom begravningen är idag.
Kram
Ja, man får glädjas åt det man har medans man kan. Här har midsommarhelgen varit lite tung. Många minnen och flashbacks.
SvaraRaderaInget annat att göra än att ta sig igenom det.
Var rädd om dig.
Kram