Det är jag som är häxan pomperipossa.

Det är så synd om mina älskade barn och barnbarn som ibland har mig runt sig. Jag vill ju bara så gott och det blir så fel.Förstår inte vad det är frågan om . Jag är bara irriterad, arg, sur å tvär.Det måste vara något som är helt galet med mig. Är det våren? Beror det på att jag sitter här och inte har ekonomi för att göra något.Är det kan hända för att jag aldrig får ett uppskattande ord från en viss person? Att det bara pratas pengar och dess placeringar, resor mm med bekanta och släktingar som sambon har. Inte kan det ju vara för att jag får betala så stor del till hemmet och att det inte går att sponsra mig med något. Att jag känner att jag duger då jag kan hjälpa till med något skjuts, läkarbesök ,middagar mm. Det kan ju knappast vara att jag i påsk blev bjuder på middag hos min sambos släkt och inte fick någon mat även om alla de andra fick det.Nu hör till saken att denna dam som bjöd på middag visste mycket väl att jag bara åt soppa pga min mun operation.Det är så betydligt mycket mer som spelar in som jag inte nämner här. Att jag kommer så långt ner på priolistan från viss person.Vill så mycket. Kunna ställaupp på mina älskade barn och bjuda på middagar och göra kul saker för dem mm.Det blir inte så för mig.Känner att jag bara är tråkig och pomperipossa.Har försökt att tänka vad det är som gjort mig så här hemsk . Har tappat gnistan för att göra något ,jag som alltid pysslat med tusen grejor samtidigt.Sitter och försöker ransaka mig,vad jag är som gör mig så ledsen,och missbelåten så att det i slutändan gör mig så frusterad och summan blir irritation, och dåligt humör mm.En sak vet jag ialla fall.jag måste göra något åt min situation för jag vill vara en bra mor ,mormor,farmor och svärmor.De är de viktigaste personerna i mitt liv .Dom älskar jag så mycket så det går inte att sätta ord på det